Det autonoma diktsystemet

Många människor är mer rädda för att prata inför grupp än för att dö, sägs det. Jag vet inte om det stämmer, men det som är vetenskapligt belagt är att det vid nervositet inför tal utsöndras samma hormoner som vid en kampsituation i savannen (ja, urmänniskan bodde i savannen säger vi). Det händer en massa saker i kroppen och hormonernas funktion är att göra oss redo för att fly eller slåss.

Idag skulle jag opponera på ett PM på ett seminarium, vilket kändes ganska nervöst. När jag var på väg till seminariet kom jag på mig själv med att repa dikter i huvudet. Är det min hjärnas automatiska reaktion mot nervositet? Inte fly, inte fäkta, utan rabbla dikt.

Hur skulle det funka i möte med ett lejon? Lejonet ba ”grrrr” och jag ba ”en gång smekte jag mitt käkben”.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s